Skrivet av Per ”Webben” Pettersson.
Idag väcktes jag med hemska nyheter. Min vän Fredrik hade några timmar tidigare somnat in efter år av kamp mot sin cancer. Efter sig lämnar han inte bara sin familj, utan alldeles för många förtvivlade vänner som känner… ett enormt tomrum.
Det är alltid svårt när en alldeles för ung person går bort. Det är ännu svårare när det är någon som genom små handlingar ger livsglädje till andra. Det skedde naturligt för Fredrik. Att peppa, pusha, skratta, hitta på bus och att vara där. Bara att vara där. Inte förvänta sig någonting tillbaka.
Att försöka skriva vad jag känner och hur Fredrik är, för han finns för alltid i mitt hjärta, var dömt att misslyckas redan innan jag började. Inga ord kan beskriva tomrummet han skapat. Inga ord kan göra honom rätta som person. Men jag måste försöka och framförallt, måste jag få det här ur mig.
Jag lärde känna Fredrik genom hockeyresor. Vi åkte och såg på Leksands IF tillsammans med många blåvita supportrar under årens lopp. Det gav mig en ny vän att skicka tokiga sms till. Som Fredrik alltid startade. En vän som arrangerade middagar, fiskeresor och alltid hade något busigt i ögonvrån. Alltid överraskade han med något oväntat.
Här sitter jag och tömmer varje tårkanal och tänker på när jag fick reda på att Fredrik hade cancer. Malin var hemma hos mig. Hon berättade, lugnade och tröstade mig. Jag bröt ihop inte bara den kvällen. Jag bröt ihop på puben. Jag bröt ihop när jag pratade med vänner i telefon. Jag bröt ihop när jag var ensam.
Det var Malin som ringde mig på idag på morgonen. Det brast inte förrän efter samtalet. Jag är stark och envis. Jag har sett cancer äta upp för många i min närhet, men inte Fredrik. Det här kommer att ta tid. Det får ta tid. Och när jag bryter ihop på ICA så skäms jag inte. När jag gråter ut på tunnelbanan eller fiket så skäms jag inte. Hela Sverige får gärna se mig gråta, för hela Sverige borde ha lärt känna Fredrik. Ni vet inte vem ni har missat att lära känna. Ni vet inte vem jag har förlorat. Hur stor del Fredrik spelade i mångas liv och nu, vilket enormt tomrum han skapat.
Tack för att jag fick vara en del av ditt liv.